En dålig dag...
Vi tog oss till Seoul Station med taxi. Allt va frid och fröjd...tills vi köpt biljetterna och någon, som bara ville väl, försökte hjälpa oss. Han kunde inte engelska och förstod tydligen inte vad som stod på biljetten - vi skulle åka en timme senare och efter att han tillslut hittat till perrongen så satt han bara där, nära oss utan att vilja gå. Vi tänkte att han kanske ville ha dricks för hjälpen så vi gav honom en peng. Då blev han givetvis jätteglad men gick inte sin väg. Nej han skulle sitta där hela tiden tills tåget kom. Då skulle han visa oss våra säten som vi visste var de var och bära alla våra saker... Påträngande och obekvämt... Även fast han bara ville väl!
När vi sedan kommit på tåget och det började rulla hörde vi snyftanden och åter snyftanden bakom oss. En tjej i vår egen ålder pratade i telefon (som tydligen är förbjudet på tågen) och grät över vad den i andra ändan sa. Inte bara början av resan. Nej ungefär varje halvtimme kom gråtandet och pratandet i tel. tillbaka. Det var inte sååå kul. Och uppe på detta insåg vi att "aga" sina barn i Korea inte är illegalt ... En mamma slog sitt barn om och om igen sätet bredvid oss och vi höll på att bli galna. Jag ville slå den där mamman gul och blå - så det va tur att Gabriel satt ivägen! Även fast han va lika upprörd. Jooo, hon slog verkligen sin lilla flicka - som för övrigt var den sötaste koreanska lilla flicka jag sett, med två rosa små tofsar på sidorna och söta små lockar. Hur kan man slå den lillan - hon ville bara gå på toaletten!? Flickan kissade på sig efter att mamman slagit henne så hårt att hon inte kunde göra annat än att gråta.
Kommer aldrig förlåta Korea för detta. Usch jag grät.
Så efter denna 2 1/2 h långa resan hoppade vi av vid vår slutdestination - Gupo. Vi möttes av svår värme och fukt. Äntligen på InJe University kom nästa dåliga ..DÅLIGA nyhet. De har splittrat på mig och Gabriel! Jag blev otroligt ledsen. Jag var helt oförberedd och haft en jobbig dag. Det är verkligen inte kul att tvångsseparera från den man bott med i 4 år nu. Vi har tyckt ett par nätter utan varandra varit jobbiga. 4 månader har vi framför oss nu och de ser inte riktigt lika roliga ut längre.
Så istället så bor jag nu med en koreansk tjej. Hon kan bra engelska iaf - men att bo med henne istället för Gabbe kändes som en nitlott. Gabriels rumskompis har inte flyttat in ännu.
Så man kanske kan smyga till varandra? ICKE, de har kameravervakning och vakt dygnet runt. Och vi får inte vistas på varandras våningar. Vi måste också senast va tillbaka på skolan 23.00. Känns alltså som man var 12 och bodde hemma igen....
Det blir bättre med tiden hoppas jag. Hoppas hoppas hoppas jag...
Bilder efter klagomål - bläddra ner!
Annyang haseyo bla bla bla bla bla
Forbluffande hur lite engelska koreanerna kan, men pa campus kanske det blir battre!
Idag ska vi aka KORAIL ner till Busan dar vi ska bli upphamtade av var programansvarig. KORAIL ar Koreas motsvarighet till SJ och KTX, som vi ska aka med, motsvarar X2000. Fran Seoul Station till Busan tar det 2 och en halv timme.
Igar vaknade vi klockan 5 pa morgonen..gjorde oss i ordning och va ute pa gatan vid 6. Da va alla restaruanger redan oppna(!) och vi satte oss och fick stekt kimchi, flask och bongroddar tillsammans med aggrora, sallad och vitl;ksklyftor. Meningen ar att man ska blanda alla delar i salladsbladen och ata dem som sma knyten. Valdigt gott men ganska maktig och stark frukost! Efter frukosten tog vi det lugnt ett tag till, letade reda pa information och stadade lite pa rummet (laste in allt vardefullt i vaskorna). Vid halv 10 satte vi oss i en taxi och akte i drygt en halvtimme fran ena sidan stan till andra. Vi skulle till COEX Mall. En stor stor galleria under marken med alla sorters butiker och restauranger inkl. de vasterlandska. Denna taxiresa kostade oss 11 000 KRW vilket kan lata mycket men motsvarar bara 70SEK. I fortsattningen kom vi undan med taxiresor for 8000KRW (50SEK).
Pa seneftermiddagen akte vi till Techno Mart. Det ar ocksa en galleria fast istallet for att ligga under marken byggdes denna pa hojden. Fascinerande 40 vaningar av shopping, biografer men mesta dels elektronik. En vaning BARA digitalkameror en vaning tv, osv. Och nej en vaning betyder inte en liten liten affar a la Kista Galleria vis. En vaning var lika stor som en vaning pa Coop i Rotebro. Det va haftigt.
Smasjuka, daliga i magen och utmattade av dalig somn, kvalmig varme och stekande sol somnade vi vid 18 och vaknade 04. Jetlaggen sitter i men vi haller oss igang pa nyfikenhet.
Bilder kommer sa smaningom nar jag kan fa in dem pa en virusfri dator.
Vi tanker pa er dar hemma och hoppas ni mar bra!
Bye Bye Stockholm welcome to Seoul
Antligen framme!
Resan gick bra sanar pa att Helsingfors glomt registrera att vi gatt ombord sa vi fick stanna en snabbis har pa flygplatsen och gora om lite rutiner.
Vi har redan markt hur vanligt folket ar har och att nastan ingen kan engelska. Vadret ar valdigt annorlunda Sveriges trots att temperaturen ar densamma. Fukten i luften gor det lite jobbigt att andas.
Nu ska vi precis ga och lagga oss men Gabriel har hittat Starcraft TV...Nu kanns hans liv komplett... ;-) Sjalv ska jag bota jetlag med en huvudvarkstablett och somn. En ny dag imorgon...
A little bit of love
Mina goa, fina nära och kära- jag kommer sakna er! Man tar sin familj och sina vänner lite för givet när man har "tillgång" till dem, kom ihåg att maila - jag ska också försöka!
Nu är det egentligen läggdags men nattuggla som jag är fördriver jag istället tiden med att sprida lite kärlek och att vara lite sentimental.
Imorgon väntar städning, slutpackning och några sista hejdån. Kom gärna förbi - men räkna med att vi packar eller städar!^^
Så med två fulla stooora resväskor och två kabinväskor ger vi oss snart av. "Sjukt" har jag använt flitigt och det är helt sjuuukt att det äntligen ÄNTLIGEN bär av. Så länge jag längtat efter den här resan. Min älskling åker också och det finns ingen jag hellre skulle vilja ha med mig. My one and only.
Jag har läst om starka, modiga adopterade som velat åka ensamma. Det är ingenting för mig. Jag tycker om att dela upplevelser, tankar och minnen. Men jag skulle nog åkt själv om jag inte hade någon som Gabriel som följde med mig... Han är perfekt sällskap för den här resan.... Alldeles perfekt.
Vidare kommer min blogg mest användas som avlastning av upplevelser och tankar. Men jag ska försöka göra den läsvärd även för er där hemma. Lite bilder kommer laddas upp så småningom men eftersom en blogg är öppen för allmänheten så finns det reservationer för vad som kommer skrivas och visas.
Godnatt så länge
Hit och dit, kors och tvärs, fram och tillbaka, upp och ner
ALLA SOM VILL HÅLLA KONTAKT OCH HA SVAR MEDAN JAG ÄR BORTREST, MAILA !!!
Jag har beslutat att inte boka ett hotell. Det får bli vad det blir. Om inte annat är det mer spännande att inte veta...;-)
Nu försöker jag tänka på att planera in rätt saker i helgen.... Men jag får inte ändan ur vagnen och har inte bestämt så mycket. Har sagt "ja det kan vi ta i helgen" till för mycket och för många och inser att allt det där kommer inte hinnas med. Sååå... Ja det blir som det blir. Det enda jag är 100 på är kräftskiva med familj på lördag. Familjen är helig!!
Please arrange the rest of my weekend...
someone?
Ska försöka hålla bloggen aktiv... Påminn mig om det dröjer.
Välkommen till min nya blogg!
Den här sommaren har varit blandat underbar. Nu är det skolstart eller slut på semestern för de flesta men sådan här skolstart har jag då aldrig varit med om förut som den som komma skall...
Måndag den 25/8 14.10 bär det av från Arlanda. Vi ( Gabriel och jag) ska mellanlanda i Helsingfors innan flyget till Seoul. Beräknad ankomst till Seoul är 08.25 lokal tid. För er hemma i Sverige är klockan då 01.25.